j.ling

Känns som jag ska explodera! Hoppade och studsade i lägenheten av iver!

Pratade med en kille nyss om Argentina. Drömmer om att åka dit. Fick massa bra tips och han ska connecta mig med massa goa människor där som erbjuder bra studier och bostäder.
Det gör verkligen mycket om man har "kontakter". Älskar hjälpsamma människor och känner mig sjukt ivrig och pepp efter hans positiva reklamföring!

Dock fick jag tips om att åka dit först i oktober-november då det tydligen är bäst där. Men jag vill åka nuuuuu!
Får bli Israel och läsa hebreiska först då.

En del gnäller på "bubblan" som blir på campus. "Till verkligheten" står det innan man går under tunneln ut från campusområdet.
Men bubblan har sina fördelar. Jag älskar den gemenskap som bildas och den närhet som blir följd av att det inte är så stort.

Idag var vi två personer på morgonpasset på gymmet. Man får bättre kontakt med varandra och det blir inte så stelt mellan instruktör - tränare.
När det dessutom är studenter som är instruktörer så blir det enklare att skapa kontakt.
Efter att ha tagit sällskap med instruktören efter passet 3 morgonar och pratat på, slog det mig att jag inte ens presenterat mig. Men vi fick ändå bra kontakt. Men idag sa han "Var det Jennifer du hette?"
Hur han visste det vet jag inte. Men att han ens brydde sig om mitt och den andra tjejens namn gav känsla av gemenskap, som jag älskar med lilla campus.
Det är flera instruktörer som man känt igen vilket leder till att man pratar när man stöter på varandra här och där.

Som sagt, jag gillar att träffa folk, skapa kontakter och det gillar jag med denna bubblan!

Gött att jag är så stressad att jag känner att jag inte hinner spela wordfeud ens. Har förlorat flera matcher nu för att tiden man har på sig att lägga har gått ut.

Måste. Lära. Mig. Att. Andas!

Märker hur viktigt det är för mig med social kontakt när ett enkelt telefonsamtal med en barnmorska kan förgylla min dag. Har ännu inte kommit hemifrån lägenheten. Och jag känner mig alltid seg och grå av att vara instängd i min lilla håla till lägenhet. Så pratade jag med en barnmorska som var jättetrevlig och hade ett bra bemötande. Kände att jag blev helt upprymd.

Sen är det bara en bonus att vi dessutom ska köpa biljetter till Summerburst i Göteborg!!

"You're a butterfly when you dance!"

Haha, den komplimangen fick min kompis igår. Tycker den är lite speciell, men visst det var gulligt!

En rolig helg med flummiga och sjuka diskussioner. Skrattat så jag fick ont i magen och kinderna.

Har insett att det finns en skillnad mellan att fokusera på att komma över någon och fokusera på att försöka acceptera att man inte kan vara tillsammans.

Jag försöker hålla mig sysselsatt och fördjupa andra kontakter nu när en del som var så stor av mitt liv inte längre är tillgänglig. Det har gått bra! Allt flyter på. Jag har kul!
Men jag har inte kommit över honom. Jag får fortfarande cravings efter att få känna mig älskad som bara han kan få mig att känna och cravings efter att få vara i hans famn.

Kan inte sluta hoppas på framtiden, när vi båda gjort allt vi vill och är stabila på samma plats, då ska vi ha det awesome!

I keep bleeding love

Klockrent citat! Inget förskönande eller förträngande. Utan bara helt sant.

Känner mig helt matt. Precis tränat, och det var tungt! Plus massa annat som stressar. Brukar ju vara skönt att träna bort sånt mood men nu blev det visst tungt på tungt.

När jag väl känner att det händer nåt, det är framsteg, då reagerar pappa:
"Nej! Måste man göra så? Är det verkligen nödvändigt? Det kommer ändå inte funka!" Och bla bla bla. Helt plötsligt känns det inte lika gött längre. Det som kändes positivt för mig känns inte längre lika bra...


ANDAS!

Det är visst inte lätt att fokusera på plugg när man är tankspridd och orolig.
När jag kom till bibblan, riggat upp allt som behövdes för att kunna sitta en stund, så ringde det. Inget såntdär roligt kompissamtal heller utan allvar = bekymrad. Under samtalet ser jag en kompis och hon sätter sig då vid mig. Som anat blev det mer prat och inget plugg. Så fort hon gick kom nästa kompis och lurade med mig på kafferast. Behövde rast efter all energi som lagts på att försöka komma igång. Till slut lyckades jag fokusera lite. Långt ifrån så effektiv dag som jag skulle behövt!!
Blir deppig av att sitta inlåst i lägenheten utan social kontakt. Men bibblan kan visst råka bli lite för mycket socialt ibland.

"Du är inte skyldig någon ett skit så länge du själv inte mår bra av det!"

Har hittat en vän som ger mig råd. Som förstår mig men ändå vågar vara tuff och säga hur hon ser på saker från ett annat perspektiv än mitt.
Tidigare har jag hållit allt för mig själv, inte haft någon att bolla med. Bara haft min redan förvirrade hjärna att rådfråga. Vägt för och emot. Tänk vad mycket energi jag måste haft som tagit mig igenom allt...
Men är glad över att kunna ha nån som hjälper mig nu <3

Bra kväll igår, måste skryta lite (A) Blir så glad av alla sköna människor man träffar! En tjej tog tag i mig i kön in och sa:

"Det är ju du! Minns dig för att du var så trevlig! Varje gång jag ser dig tänker jag: åh där är hon som var såå trevlig!"

Hade serious talk med vakten med. Han såg mina svagheter och uppmuntrade mig. Haha, så gullig, och lite komiskt. Lite kontraster från de i baren och de som gick loss på dansgolvet. Men med lite boost kunde jag fortsätta kvällen med dans och skratt!

En kompis gillade mitt örhänge

"Magic Mike" = magic mood!
Kände mig helt upprymd efter filmen. Vilken show för det första! Älskar ju att se show och dans. Och charmig för det andra. Väldigt förutsägbar, men ändå charmig, och lite gripande. Hur han bara drar. Skiter i allt!
Känner mig boostad. Måste slappna av, andas! Bara let it all go!

Inte ofta jag roar mig åt tamponger...

"Jag är ledsen på riktigt!
Du vet inte hur det är att inte få sitt pingisrack när man väntat på det i 3 veckor. Känns som en del av mig dör för varje vecka jag får vänta.."

Det verkar vara ett riktigt tufft klimat i Afghanistan nu :(

- Vilket gör man först? Dammsuger eller skurar golvet?

Min käre vän har inte lärt sig att ta hand om sig själv än... Har hjälpt honom att storstäda nu. Har stått och diskat och städat köket i över 2 1/2 timme, på riktigt, utan att överdriva!! Har ont i ryggen...

Bild på min väns väska med smutstvätt som han ska ta hem till mamma.
Och på en frys som är fryst...

https://cdn1.cdnme.se/cdn/6-2/1146216/images/2013/pic_50eb626be087c30ace12f3ed.jpg" class="image">

Jag är inte bekväm i att bli bortskämd. Det är inget jag räknar med bara för att jag är tjej. Men kan erkänna att när jag insisterat på att betala för mig själv och nån vägrar ge med sig så är det rätt nice att få ändå. Är ju tacksam och njuter av det. Känner mig inte som en obetydlig, osynlig shorty som annars.
Började med att vakten släppte in oss före alla som stod i kön och väl inne på klubben betalade jag inte för en enda dricka! När vi kom till andra klubben behövde vi inte heller betala för en annan erbjöd sig att göra det. Kände mig nästan som en kändis (överdriver). Men jag kan erkänna att jag njöt. Njuter av att bli bortskämd! Känner sån tacksamhet!!

På tal om färgad, är i Malmö hos min fina vän. Ätit oxfilé och sånt gött. Stämningen började sådär. Hade ett tråkigt samtal precis innan jag kom fram till Malmö. Men som tur är kan hon få mig att skratta.
"Jag fattar inte hur du kan få med dig allt i en sån liten bag?!"
Syftar på datorväskan jag bar på axeln. Säger hon samtidigt som hon kämpar sig fram med min andra väska.
Lite snurrig. Hur kunde hon glömma bort att hon släpade på en väska?

Känner mig blek och grå. Men är ju rätt färgad i jämförelse...

Nyårsdagen, första dagen på ett nytt liv och allt såntdär, och jag känner såndär ångestkänsla som tynger mig - bra start!
Det var mycket bra under kvällen. Men såklart inte perfekt. Mest less är jag idag för all tid jag fick spendera med att fixa med allt och se på när andra grisar bara roffar åt sig utan att göra ett skit för det, och de verkar inte ens skämmas!
Men är tacksam för den grymma tjej som planerade kvällen och fixade med finmiddag - trerätters och massa annat gott. Tacksam för alla skratt och visad uppskattning, för det goa varma badet inatt, för möjligheten att sega i soffan hos syster och för att smällarna jag förtrollades av igår var så oskyldigt som fyrverkerier. Har haft underbara dagar innan årsskiftet, och bara för att årets första dag inte känns awesome så låter jag inte det hindra mig från att hoppas på ett grymt år och skön framtid.

Tänker inte lägga energi på sånt som är onödigt, på sånt som inte ger mig glädje, ska inte ha höga förväntningar, ska inte räkna med någon eller någonting och jag ska träna på min disciplin - att få saker att hända.