j.ling

Damn it! Mardröm inatt igen. Det får inte bli som i drömmen!!
Det har i alla fall varit väldigt skönt att komma hemifrån, till Malmö. Spendera tid med min bästa vän. Det var precis vad som behövdes. Det har varit en fullspäckad helg med olika firanden. Underbart!! Träffat nya människor, vilket alltid är givande.
Har känt mig levande, kunnat njuta av helgen och känt att jag mår bra!
Men så fort jag måste göra nåt som hör till måsten, sånt som inte är kul, så kryper jobbiga känslor på. Och sånahär skitdrömmar gör att jag vaknar med jobbiga känslor.
Men idag kommer vi fira Valborg i Lund och jag ska ha en awesome dag så get the fuck out of here hjärnspöken!!

Kändes som att det blev bättre så fort jag skrev. Visst att bilderna sitter kvar och bränner, provocerar! Och jag kommer aldrig kunna släppa att det blev som det blev. Men följden kunde blivit en annan, värre. Så bör i stället tänka på det jag vann i all skit.

Hann ut på en härlig morgonpromenad när jag ändå vaknade så tidigt. Så nu ska jag äta frukost och tagga skolan.

Ååååh! Härligt att vakna med ångest. Hade en obehaglig dröm. När jag vaknade och försökte övertala mig om att det bara var en dröm så kom i stället massa gamla minnen upp. Sånt som inte är dröm, utan mardröm när du är vaken. Sånt som vägrar lämna mitt bildminne. Jag blir gaaalen! Jag blir arg! Jag blir ledsen om och om igen. Det förstör allt som varit bra.
Har nog aldrig tidigare varit så pigg denna tiden.

Jag brukar dra mig för att gå på toa någon annan stans än hemma. Drar mig framförallt för att gå på offentliga toaletter. Men igår var nog liiite extremt. Inser att det inte är bra.
Kände dock inte att det var någon panik, förrän jag satt på tåget hem. Kände att det blev jobbigt, jobbigare. Till slut kunde jag inte ignorera det. Kunde inte koncentrera mig på att plugga. Ändrade sittställning några gånger. Lossade skärpet ännu ett steg (hade lossat ett tidigare) Kände att jag skulle explodera, att det skulle komma av sig själv. Till slut blev jag tvungen att gå för att kunna få nåt pluggat. Så jag gick med vemod in i det lilla, trånga båset.
Blev sittande länge innan allt var ute.
Åh, vilken lättnad!!
Tittade på klockan. Hade hållt mig i 13 timmar.
Plötsligt var skärpet för löst. Kände mig som en ny människa.

Bilden: Därför går tjejer på toa tillsammans

Dagens ironi, eller kontrast

Var på möte hos judiska församlingen, om att åka till Israel.
Strax efter sitter vi vid plattan där det pågår demonstration om att rädda Palestina.

Kan tillägga att jag var i Stockholm, om det var oklart.
Passade på att träffa en barndomsvän med. Fint ska det va!

Kommer ut från stationen. Börjar med att gå åt fel håll. Vänder. Går, går och går. Måste välja väg, fel håll. Osäker på var jag ska svänga. Klockan tickar på, mötet börjar snart. Blir galen och vill kasta mobilen i marken för att GPS:en är fucked up!! Ser en taxi.
- Vill du gå eller ska jag köra? Det är nära.
- KÖR!!
Det blev omväg att ta taxi, men jag pallade inte irra runt mer. Han var trevlig och lättade humöret lite.
Öppnar grinden till stället. En kille går utanför o pratar i telefon. Ser chill ut. När jag kommer till dörren börjar han prata med mig helt plötsligt:
- Har du varit här innan. Vem är du? (Kopplar inte direkt att han jobbar där, det var inte uppenbart. Säkerhetskontroll.)
- Hur kom du hit? Har du biljett på det? Var bor du i Israel?
Och hans respons var hela tident "Jag förstår." Han sa det på det stelaste, mest robotaktiga, inövade sättet man kan. Kunde knappt hålla mig för skratt.
Det var värre kontroll än när man kommer till flygplatsen i Israel.
De vet att många har emot judar så de går all in för safety.
- Har du nåt som kan användas som vapen? Har du fått något att lämna över till någon där inne?
Ta hissen sen ligger hans kontor några rum ditåt *pekar i en riktning*.
Jag hittade i alla fall trots hans flummiga beskrivning.
Börjar med att berätta hur nervös jag är.
- NEJ NEJ NEJ, det ska du inte vara. Detta mötet är mer för dig än för mig. Det är så att du kan ställa frågor.
Jag som hade sett det typ som en anställningsintervju, att allt hänger på detta mötet.
- Kunde du inte sagt det tidigare?
- Haha, du har inget att vara nervöst över!
Tack... Verkligen...
Verkar som att mötet gick bra i alla fall. Han sa inget som tydde på att han skulle meddela att jag var olämplig för att få igenom det hela.

Blir typ matt. Överväldigad av allt jag måste göra och fixa. Vet inte var jag ska börja. Blir så matt av alla måsten att jag inte orkar ta tag i det. Ändå är jag igång heeela tiden.
Men när jag väl tar tag i det, då kommer prioriteringsproblemen in. Nu har jag fixat massa av det som jag skulle. Men har därför inte kommit igång med att plugga än. Måste städa. Diska. Börja packa. Rensa. Planera examen. Planera framtiden. Planera en annan persons framtid. Ska till Stockholm o vända. Göteborg o vända. Missar ett möte. Hinner inte träna. Stress, stress, stress!

Jag. Orkar. Inte. !!

Känner att mitt mindset som jag tränar på ger sjukt mycket!
Försöker se något positivt i allt, och det hjälper mig att ta mig igenom vardagen mycket lättare.
Kände lite missnöje över att behöva lämna Malmö för att komma tillbaka till vardagen. Men biljettmannen lättade på den känslan. Väl utanför lägenheten stöter jag på grannen och blir påmind om varför jag gillar att bo på campus. Och sen, väl inne i lägenheten, då ser jag all min disk, diskad! Min kompis som sov här i helgen har diskat allt åt mig, som tack. Det uppskattas såååå mycket eftersom att det är de sakerna som stressar mig i vardagen.
Nu ska jag försöka varva ner med att se en film, som jag sällan har tid för annars. Känner mig ivrig inför en dag i skolan i morgon! Vad hände där liksom?!

"Hej hej! Trevlig kväll! Biljettmannen är här! (kollar biljetterna) Trevlig resa!"

Älskar när konduktören sprider glädje

Köper med mig en kaffe och brownie från Burger King, för att ha på tåget. Känner mig som en livsnjutare deluxe! Det behövs inte så mycket för att förgylla dagen lite.
Suttit på en uteservering i Malmö med goa människor. Ääälskar det! Skulle kunna spendera hela dagarna så.
Nu tillbaka till Växjö. Damn you ångest om du är hemma hos mig när jag kommer. Kickar ut dig direkt!!

Har blivit bjuden på massa fint i helgen. God mat och gott vin. I loooove mat. Till och med i baren blev vi bjudna. Vi skulle beställa shots. Då stod det två tequila som någon beställt och sen lämnat. Så bartendern gav oss dem gratis. Rätt nice! Massa dans på det med. Dansade tills fötterna inte klarade mer.
Men det bästa var nog spelningen med Christopher Martin. Scennärvaron, kroppsspråket, rösten - mmmmmagiskt!
När han dessutom var så ödmjuk när jag tackade för showen efteråt så gillade jag honom mycket mer.

Härligt att komma hemifrån o njuta av en helg med min fina i Malmö.

Så gött! Fick pluggandet gjort på tåget. Nu kan jag njuta av en helg med min bästa vän <3

Kom på mig själv med att ha slängt av mig jackan på golvet, bara låtit den ramla av. Orkade tydligen inte hänga den på kroken. Är visst lite slut efter träningen.
Men shit vad gött att vara igång igen. Känner mig riktigt taggad!
Ska aldrig mer bli sjuk! Det är tungt efter så långt uppehåll. Men det är bara att köra. Började med ett morgonpass. Sen ikväll körde jag crossfit, hem och hämta handskar, andas och sen köra ett boxpass. Behövde den rivstarten för att komma igång på igen. Ååh, vilken kick!

Föreläsning om ångest och läraren säger att det är bra att vi har ångest. Det betyder nämligen att vi inte är psykopater.
Så även om min ångest ibland går över gränsen för vad som är hälsosamt, så är det ju en bra sak att jag inte är psykopat. Puh, skönt att jag fick veta det!
"Det finns något gott i allt"

Insåg precis att jag är beroende.
I need rehab! Känner att det kommer bli tufft.

"Today is April fools day. Believe nothing and trust no one... Just like any other day."

I'm nobody's fool!