j.ling

Var spontana på efterfest. Hoppade in i taxi med en av gänget. Helt plötsligt svänger vår taxi o kör ifrån de andra i den andra taxin. Nåt är fel. Vi sitter i en taxi med två främmande personer o vi har ingen aning om var vi befinner oss. 

"Ta det lugnt, vad kan hända? Ingen kan göra mig nåt!", säger min nyfunna, kaxiga, israeliska vän. "Du måste leva lite", tillägger han o menade på att jag överdriver medan jag förklarade att jag brukar vara spontan o öppen men att min kompis varnat mig/skrämt upp mig vad gäller Bogotá. Snubben som var en av gänget verkade väldigt skum, o nervös typ. Min vän kollade att vi var på väg till denna tjejen o han sa "ja ja, snart är vi där."

En klump av taxibilar hade samlats vid rött stoppljus o de körde alla in i varandra o ville först fram. Vår chaufför körde mot rött trots att vi bara strax innan hade kört förbi polisen. Vi åkte länge o i mitt huvud spelades det upp scener av vad som skulle hända. 

Taxin stannade till slut. Då ringde snubben nån o jag hörde en tjejröst o förstod att han faktiskt hade kontakt med de andra. Till slut kom de också o vi hoppade ur. Jag förstod när vi hoppade ur att snubben hade varit obekväm för att han inte kunde engelska o inte kunde föra en konversation. Han skrattade även åt mig då han märkt att jag var orolig.

Fast att det verkade oskyldigt nu oroade jag mig fortfarande. Två killar stod utanför porten till byggnaden vi skulle in i o jag tänkte att nu hoppar de på oss. Gänget lockade med sig oss till dem för att de ska göra smutsjobbet. Men killarna gick in före oss. Vi klarade oss för nu. Går mot en lägenhet. Där i lägenheten väntar nog någon som kommer hoppa på oss. De vill såklart inte göra det öppet på gatan. 

Vi gick alla in. Vi satte oss medan hon som bodde där plockade fram högtalare och satte igång musik. Folket började dansa o först då började jag slappna av. De gjorde mig till turisten som de ska lära Colombianska vibes. En av tjejerna gick igenom höftrörelser med mig. Jag spelade med. Först gick höften runt i cirklar o sen formade vi ett u. Hon visade mig i takt till musiken. En av killarna tog tag i mig för att låta mig praktisera med honom. Han blev till sig o var nöjd över att jag "lärde mig snabbt". Kul att hamna med lokalbefolkning o se hur de festar.

Festen vi var på innan var en fet klubb med fyra våningar. Massa cool inredning. När vi kom in stod ett gäng utklädda, glada dansare o showade i trappen. En annan personal la in mer pinnar i kaminen o två andra i personalen dansade loss till salsarytmen. All personal hade samma grymma förkläde o en namnlapp på ryggen.

Vi blev serverade av en blond, vit, engelsmansliknande Rodriguez som hjälpte mig att beställa nåt typiskt Colombiankt. Öl med soda sa han att det var. Nåt väldigt sött. Vi fick varsitt förkläde för att inte spilla mat på kläderna och till notan fick man en söt liten godispåse. Ett exklusivt, riktigt awesome ställe. O alla snygga killar som jag inte hade sett fram till dess visade sig jobba där.

Vaknade några gånger o snurrade på mig o somnade om. Sen vaknade jag o kände mig pigg. Låg kvar ett tag till men kändes inte hoppfullt om att somna om. Kollade klockan.. 05:34... Åååh. Kan ju inte stiga upp så tidigt. Envisades med att ligga kvar lite till o försöka somna om... Nepp. Pigg. Så jag steg upp. Lite småhungrig o otålig i väntan på frukost som börjar 8:00. Men det var i alla fall inte kö till toan. Så jag tog min tid. Fick till o med tid till att ta bort nagellacket som redan halv lossnat o jag hann fila naglarna.

Rebecca mötte upp mig på flygplatsen o det första hon sa: asså vi måste snacka. O så drog hon ett säkerhetssnack med mig. Håll hårt i väskan, ha den på magen, vifta aldrig med telefonen, vifta inte med kameran, gå aldrig med karta, ta inte en taxi på gatan, lås alltid dörrarna i taxin o stäng fönstret så att ingen arm kan komma in, ha inte väskan synlig i taxin för nån kan spräcka rutan utifrån o ta väskan, sprid ut pengar o värdesaker på olika ställen, gå aldrig i mörkret själv, visa aldrig att du är vilsen och turist för det betyder "kom o råna mig, tack". Om nån kommer med kniv mot dig så ger de vad du har. O därför bör man inte gå runt med mycket pengar på sig. Vet alltid var du ska bo nästa natt o ha alltid nästa steg planerat så att du aldrig kommer stå lost och vara beroende av någon annan.

"Äh o ja, med det sagt, välkommen till Colombia! Kul att du är här. Du kommer ha skitkul!"

Vi ställer oss i kön till de säkra taxibilarna (inte nån som skriker "taxi, taxi"), hoppar in i en taxi o då blir jag orolig på riktigt. Shit! Det finns inget säkerhetsbälte!!

Rebecca sa att det sällan finns i baksätet på taxi. Hur ska jag klara mig här ?!

Jag har inte varit på en sån flygplats innan. O överallt Eiffeltorn. 

Jaja, nu ska jag på nästa flyg efter all väntan. 11 timmars flygresa.

Vi hörs från en annan del av världen.

En laddningsstation där du lägger in telefonen o kopplar in den till passande laddare, låser in den, o kan gå runt o strosa i butikerna undertiden den laddas.

En kudde, filt, hörlurar o ögonlapp väntade i sätet på planet. Det serverades en slags exclusiv frukost, som var väldigt god faktiskt + muffins o dricka. O jag kände mig riktigt bortskämd. 

Här på flygplatsen i Paris har de coola "sängar". De hade en hel sovsal typ. (Så ja, sträcker på benen liggandes). Helt imponerad av dessa sängar. O efter röntgenmaskinen hade de en liten sittplats för att kunna ta på sig skorna igen efter att de kollat att man inte gömt ett gevär eller nåt i dem.

Känner att de är väldigt tillmötesgående här o vet vad folk behöver.

Ett extra plus med ett piano i hörnet. För trevlighetens skull.

Well, innan du lämnar nånting så visar det sig vilka som bryr sig om att du var där, och vilka som inte.

Asså jag har ju lärt mig, vet att ingen bryr sig. Men är efterbliven. Förväntar mig ändå.

Men nu, skärpning. Vet att folk bara spelar. Allt är ett spel. Inget är nåt meningsfullt på djupet.

Poker face on and I'm gonna play it master level

Förbereder vinterkläder att använda om 5 månader när jag åker till Sverige.

Är sämst på att planera långt framåt.