Självmordsbombare
Satt på minibussen på väg till jobbet. Det började pipa. Det pep. O pep. Mina tankar:Ameh hallå?! Kan hen inte stänga av sin klocka? Fattar hen inte att det är hens som piper? Tror hen att det är nån annans?Shit!! Det kanske är en bomb som tickar!Ska jag hoppa av? Jag hoppar av.Fast jag kommer kanske inte hinna. O nää, kan inte vara en bomb. Jag är bara överdrivet nojig.Är det han som sitter precis bredvid mig som har bomben?Kommer jag överleva om det är några säten bort?(Till slut tystnar det)Nu smäller det!! Undra om jag kommer känna nåt?... nehepp. Det tar kanske några sekunder.Snart så. Nu sprängs jag i luften.Hur många sekunder kan det ta?Det var nog ingen bomb...... Såklart det inte var en bomb. Vad töntig jag är. Till vardags glömmer man lätt var man befinner sig. Alla går upp på morgnarna, går till skolan, jobbet, handlar, tränar, shoppar.Men ibland slår det mig att det ju faktiskt är ett oroligt land där flera självmordsbombningar förekommit o då blir jag lite nervös o rädd o misstänksam.
Kommentarer
Trackback
