j.ling

Tror att det kan ta lite tid för mig att vänja mig vid mentaliteten och kulturen här. Det är ett hårt, okänsligt klimat, rätt på. Jag är ganska känslig. Det är sjukt påfrestande många gånger och sjukt frustrerande, men jag försöker se det som en utmaning och jag lär vara sjukt hård och badass när jag lämnar. Tror det är bra för mig att vara här lite, tuffa till mig.

Men jag tackar gud för internet. Vet inte vad jag hade gjort om jag inte haft världens bästa Aicha att ventilera med. Någon som förstår mitt tänk. Utan henne att ventilera med hade jag antagligen hamnat på psyket.
Vet att jag skriver att de är speciella här, men faktum är att jag träffat den sorten i Sverige med. Här är det bara mer utbrett. Fast jag har ju bara varit omkring min släkts omgivning ännu. Finns många fler att upptäcka som kanske kan representera Israel på ett annat sätt. Misstänker att det kan vara så att det är just min släkt som kan vara lite utmaning att lära sig att interagera med.

 

Jag känner starkt för människorna jag har omkring mig. Mina släktingar är svåra i sitt sätt att bry sig, men det grundar sig som sagt i att de bryr sig. De kan vara galna, men de är galna på grund av omtanke och kärlek. Så jag kan inte annat än att älska dem.
Så ja, mycket frustration och ilska mellan varven, men oooh, så mycket fint, så mycket kärlek och så mycket uppvaktning kommer också. Jag är lycklig.