Det slirar

Jag är sån som söker förklaringar till allt och vill hela tiden förstå allt som händer. Många gånger är jag antagligen överdriven med alla diagnoser jag får för mig förklarar olika sorters problem, men ändå.
Funderar på om jag lider av nåt slags bipolärt syndrom, fast milt. Inte extrema depressioner och inte extrema maniska perioder. Men sjuka humörsvängningar, det har jag!
Kan vara aspepp och taggad på en sak ena sekunden. Verkligen känna mig upprymd och förväntansfull. Om nåt sen händer som inte motsvarar mina förväntningar kan jag tappa glädjen helt och bli tvärt emot. Blir sjukt bitter och svårflirtad. Då är det ingen lätt match att få mig tillbaka till peppstämningsläget igen.
Kan vara övertygad om hur positivt jag känner och vill ringa för att dela med mig av positivt och glädje. Så ringer jag och personen svarar inte eller har inte tid att prata. Det kan få mig att känna att jag inte ens vill veta av personen, inte vill prata med personen igen alls. Inte ens om det så skulle bli tre minuter senare.
Oavsett vad det beror på så känner jag mig inte normal som har så sjuka humörsvängningar. Men ja, vem är egentligen normal ?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0