save the people
Usch! USCH!!
Så mycket blod. Så mycked lidande. Finns inga ord. Det är sorgligt. Det är hemskt!
Hur kan man inte skydda sitt folk? Hur kan man bringa så många oskyldiga skada?Äcklig värld! FÖRFÄRLIG!!
alarm
"Gömde du dig som en råtta, hahaha?""Jag gömde mig med råttorna!"Killars snack.Första gången väcktes jag av alarmet som ljöd högt. Sirenen kom från skolan som är granne med oss. Ljudet skar genom hela kroppen - rysningar.Ändå visste jag att allt var lugnt. Sirenen ljöd på minnesdagen för förintelsen.Denna gången ljöd det som varning. Tom tittade på mig. "Alarm?!" Osäker, frågande min, smålog av att inte veta vad som händer. Sen förstod han att det var på riktigt, tog initiativ o öppnade dörren, började röra sig mot trapporna. Då kopplade jag. Sprang om honon o drog honom ner för trapporna, han sprang för lugnt.Vi sprang utan skor på fötterna, ner till skyddsrummet.- Du vet ju att det är såhär i Israel. - Men jag har ju aldrig varit med om det innan. O när jag var liten o lekte på stranden o åt vitt bröd med choklad så fattade inte jag vad som hände.- Det är bara att vänja dig, säger min farbror.Delar ut informationsblad i receptionen på hotellet. Info om var det finns skyddsrum o vad man ska tänka på.Gästen tar bladet, tittar på det, inser vad det är - han börjar skratta "Hah, vi kommer därifrån det händer. Vi kan lära er vad man ska göra!"Hans familj skrattar med honom åt bladet. De lämnade ju hemmet där de blir beskutna dagligen o kom till lugna Netanya.Alla blir lite rädda, oroliga. Men ändå försöker de vara coola, lätta upp situationen med skratt, låtsas att det inte är några konstigheter om att det är så livet är.Ja, kulturkrock deluxe.
